Könet sitter mellan benen

Jag läste "Synpunkten" (skriven av Maud Lindström) i Sthlms fria tidning nyss, och bara måste få dela med mig.

Maud har läst en bok som skrivits av Annica Dahlström och heter "Könet sitter i hjärnan". Dahlström har forskat om biologiska skillnader mellan kvinnor och män och funnit olikheter i hjärnstrukturen, innerörat och ögonbottnarna och menar att det i hög grad styr kvinnor och mäns olika sociala beteende. Hon är oroad över den onaturliga jämnställdhetsutvecklingen i samhället och menar att kvinnor och män är gjorda för att kompletera varandra. Hon menar att om vi accepterar dessa olikheter, som att kvinnor är mer lämpade att ta hand om barn än män, så kommer vi förstå varandra bättre, undvika skilsmässor och kunna ge barnen en tryggare uppväxt. OKEJ?!

Maud Lindström svarar med: "Jag kan för mitt liv inte förstå varför det så ofta hänvisas till naturen när det gäller hur kvinnor och män ska vara, men inte i andra fall. Vem skulle ifrågasätta demokratins onaturlighet? Eller hävda att människor med en viss hudfärg skulle vara biologiskt lämpade för en viss syssla, men inte för andra? I ett civiliserat och rättvist samhälle råder ingen djungelns lag rättfärdigad av biologiska förklaringsmodeller, och jag är ledsen Annica Dahlström, men jag tror att det är ditår vi är påväg.
För mig är det för övrigt helt okej att könet sitter mellan benen, precis där det satt sist jag såg efter. Insikten om allas rätt att få vara människor och leva det liv vi vill oavsett kön sitter däremot i hjärnan."

Och jag kan inte göra annat än att hålla med Maud och vara galet tacksam över att  det finns människor som uppmärksammar människor med sådana åsiker som Annica Dahlström. Vilket århundrade lever hon i? Hur kan hon vara uppriktigt orolig över att samhället börjar bli mer jämnställdt och människor börjar få möjligheten att leva det liv de vill? Det måste väll finnas en anledning till att en barn naturligt har en mamma och en pappa (jag är absolut inte emot homoadoptioner!) - och den måste vara för att ett barn ska få leva och bli uppfostrad av en mamma och en pappa? Om nu Annica tycker att det är så obehagligt att låta en man ta hand om sina barn, så är det så fin i dagens samhälle att man får välja.
Så Annica, varsågod och välj, men hindra inte oss andra att göra ett eget, annat, val.

Jag har så svårt att förstå att kvinnor kan jobba emot ett samhälle med större jämlikhet och större utrymme till att själv få forma sitt liv.

Blodbrist

Japp. Läkaren ringde, igen. Och jag har lågtblodvärde, om jag förstår det rätt så betyder det att jag har blodbrist - vilket gör mig onödigt trött och att jag får dålig kondition. Så nu får jag ränna till sjukhuset, igen.

I really do love my body. Men jag var iallafall inte allergisk mot något, vad hon kunde se.

Och igår sköt pappa den fösta grisen, vildsvinet. ÄNTLIGEN :) Så, imorn blir det vildsvinsinspektion.
  Jag måste också bara få skriva hur galet skönt det är att bara få slå ut sina agritioner (?) på boxkicken, och få bli lite tränad, samtidigt liksom. Bättre kan det inte bli :)

Den här helgen

...har varit bra, slapp om inte annat.
I fredags jobbade jag i Rimbo, sen åkte jag hem till David och det var meningen att vi skulle somna tidigt. Så blev det inte, vi pratade om massor av saker som jag behövde höra, även om de kom lite försent. "Varför vill du plåga dig själv för?" jaa, jag vet inte, faktist. Men av någon anledning vill jag höra för att sedan kunna gå vidare och vara säker på mig själv och säker på oss. På natten åkte vi och skjutsade Johan med vänner och ja, det var...intressant. 
    
På lödragen var vi och fikade och sedan fick jag träffa Elin. Det var skönt, jätte jätte skönt. Jag behöver det tokungen, really :)
     På kvällen spelade vi myrstacken och alfapet och kollade på tv  David, jag och jakob och det var mys. Men jag hatar alfapet, iaf erat "old fashion"... haha. Jag lovar att jagvinner om vi köper ett nytt. Sådetså.
      
Söndag. Hmm. Vi vaknade typ 10 och låg och pratade i sängen och sedan var klockan halv1 och jag fick panik för att jag skulle åka till rimbo halv2 och ja... jag hatar att stressa. I Rimbo hade vi spelarmöte och träning och ja, det gick väl bra. Eller. Ja. Jag orkar inte. Igårkväll var jag trött och osocial och jag tror inte att jag var "rolig" att sova med för jag hade ont i kroppen. jag kommer inte ihåg något, mene... jag hade en kosntig känsla när jag vaknade. jaja, varför sitter jag här? Jag skulle ju jobba matte.
      Imorn vill jag simma med mamma, det vore myyys :)


Fredag den 26januari 2007

Dagen har börjat med mysfrukost med mamma och scones, och då hörde vi antagligen dagens citat från Stefan Sundström som sjunger på någon blandskiva som mamma har : "Jag vill inte vara med i något som tar in en sådan som jag" till några som frågat om han ville vara med i ett sällskap/klubb/förening som frågat om han ville vara med.... haha, egentligen vet jag inte varför det var så klockrent, kanske mest bara för att mamma tyckte att det var kul...eller jag vet inte :)

Idag ska jag ta mig tid att läsa och ta det lungt....och skriva klart SamC grejjen. Och ikväll ska jag jobba på Rimbocupen till tio.

Igår följde David med ut till mamma och pappa eftersom han inte kunde fiska (is på haaave) och vi följde med pappa och kollade en snabbis efter gris. Det var mys. Och jag kom på att jag saknar jakten och närheten till naturen så galet mycket. Jag känner mig verkligen hemma där, även om det är kallt och jävligt. Ni vet, när man får en sån känsa att Här hör jag hemma.

Och jag vet inte vad jag ska tycka om det, att du skrivit den låten. För den har jag som lyssnat på i andra sammanhang, med en annan mening. Även om den stämmer in här också. Hmm. Jag vet inte riktigt här. Och nyss kom en sån låt som din pappa lyssnade på när du var liten på mammas skiva, den skivan jag lyssnat på när jag var liten.....

Vad har jag gjort för fel?


Jaha, nu vet jag det också. Jag har ansträngningsatsma. Troligen, hon tog blodprov för att kolla så att jag inte har blodbrist, hur min ämningsomsättning fungerar och om jag hade några allergigrejjer i blodet.

Nu ska jag pumpa pulmikort morgon och kväll och skriva mina utandingsvärden varje morgon och kväll. Och ta bricanyl innan jag tränar, och alltid ha den med mig. Jamenvisst. Ibland undrar jag vad jag gjort för fel i mitt liv.

med tanke på vi haft, och på vad som komma skall

För egentligen borde jag bara be dig dra åt helvette. Men, jag är väl för svag för det, eller något. Det är något hos dig som gör att tankarna trots allt försvinner. Jag kan inte ens vara arg på dig, inte en längre tid iallafall.
   Du vet att jag inte kan lova dig något och ja, vi får väl prova en gång till. Jag tänker gå så himla stark ur det här. Jag tänker inte älta och undra mer, för det är inte värt min energi. Får jag reda på att du gör något onödigt/dumt/sjukt igen, så vet jag att jag klarar mig själv.

Damn, I wish I was a lesbian.

Vad är det för fel på killar?

Anna Mannheimer är allt bra hon, läs och fundera. Hur kommer det sig att det är mer accepterat för killar att förstöra och kosta samhället både pengar och rädsla? Vad lever vi i för samhälle där man måste ha extrainkallade poliser för en fotbollsmatch?

(hämtad från http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=316052)


Vad är det för fel på killar?

NU ÄR JAG TRÖTT på det här. Nu får vi börja tala klarspråk. Vad är det för fel på killar?



are you a heartbreaker?

just nu så känner jag bara: nej, jag orkar inte.
jag orkar inte vara såhär. för jag är inte såhär. jag vill att du ska kunna prata med vem du vill och när du vill utan att du ska behöva berätta det för mig, men det går inte längre. jag går hela tiden och undrar vad ni sa och vem du pratat med och jag försöker hålla det inom mig men jag kommer sprängas.  
  
du vet att just hon är någonting väldigt osäkert för mig. jag vill inte att hon ska vara det och du säger att jag inte behöver vara det, men vetu? Det är du som har gjort mig såhär. och jag tycker om det vi har, för det mesta. men jag tänker inte sänka mig till det här. jag tänker inte bli såhär igen. för nu håller jag på att bli dum i huvudet, igen.
   och du kan ibland säga saker som du inte alls tycker är en stor grej - och jag bara känner hur luften pyser ur mig. hur någon trycker ihop mina lungor och låter mig kippa efter andan igen.
   det var inte grejjen isig igår. det var bara mönstret som dök upp. igen. Kan du inte tänka att just hon är extra viktig, att det för mig är extra viktigt att för höra allt om det? och kan du inte förstå att du igår visade den nochalansen, igen, som du sa att du lärt dig en läxa om? Jag förstår att det måste vara jobbigt för dig att behöva tänka på vad du gjort och om du behöver säga det till mig, men den här situationen behövde liksom inte uppstå. Och om vi ska klara detta blir du nog tvungen att offra dig lite.

Grejjen är just den att jag inte ville bli en tjatig gnällig jävla flickvänn. Men du har gjort mig till en.


Är detta något för mig?

Ja, jag har funderat på att börja skriva här länge...Amandas bloggar har gjort mig lite nyfiken ;) Har skrvit min dagbok på sockerdricka förut av olika skäl, men de gäller liksom inte längre nu. Så ja, då kan jag lika gärna skriva här, där jag kan lägga upp bilder och så ser det helt enkelt lite roligare ut här....

Och ja, jag kan lika gärna börja med att skriva om dagens problem, eller egentligen är det väl gårdagens som hänger kvar.
   Vi har som fått en liten igel efter oss som inte verkar vilja låta oss vara ifred. Jag förstår inte hur en människa kan vara överallt helt plötsligt, utan att ha hört av sig på ett halvår. Suck. Och jag förstår inte hur man kan andvända ordet 'samlag' som "hejdå-fras". Och jag förstår inte varför folk inte kan stå för var det gjort och sagt och jag förstår inte hur vissa människor inte verkar fatta vad de gör för fel. Jag säger bara: stackars.

cause he's only mine
                                        
 det vore kanske bra om du fattade att han är Min nu.

Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0